Har redan börjat med ångest inför morgondagen...
Känner mig uppsvullen.
Kanske gör jag det även i morgon bitti...?
Å då kommer jag INTE o väga o mäta mig.
Då väntar jag en vecka till eller nåt.
Men så resonerar jag med mig själv
- att det är fullt naturligt om jag inte visar fortsatt nedgång vecka efter vecka
- att det kommer lite bakslag emellanåt
- att jag ändå kommer att nå målet
- att det bara är bra att det inte går så fort...
Övertalar mig själv till att det ÄR ett bakslag redan innan jag vet OM det är det..
Men kan ändå inte låta bli o känna ångest och spänning inför morgondagens vägning och mätning.
Vi får se.
Sii ja tumårrou ;)
Hu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar