Då såg jag att höger bakdäck var platt! Skit också... knappt en kilometer hemifrån...
Det som stör mig fruktansvärt mycket är att min första tanke var att; "men skit också, ska jag behöva ringa till maken och be han komma och byta däcket"... men VA..!!!???
Jag har levt ensam i många år tidigare och jag har alltid fått göra såna saker själv och har alltid tänkt i första tankarna att "hur ska jag lösa det här"? Kan någon annan så kan jag... Men nu är jag tydligen så bortskämd av min man att det första jag tänker är att han ska komma och rädda mig...
Fruktansvärt störande.
Jag tänkte ju dock till ganska snabbt att "men nä, inte kan jag ringa hit honom från jobbet, för bövelen"... nej då, men då tänker jag i stället att "jag får väl lämna bilen här och gå hem då, så får han ta det när han slutat...skit också, kan inte åka till skolan idag"...men HALLÅÅÅÅ...!!!!???!!! Hål i hela huvudet ju...
Även den tanken dissade jag ganska snabbt och kom på att "va fan, det är ju bara o byta däcket...för sjutton...!!!" Vad är problemet...!
Så jag började dona med det och skulle ha bort navkapseln men eftersom jag är en klen brud så fick jag inte bort den.
Då dyker det upp två tjejer bakom mig som undrar hur det går... och då ska ni veta att vi bor in the middle of nowhere så var de kom ifrån vetesjutton. Men i alla fall så försökte tjejen få bort navkapseln och lyckades...sen fortsatte hon byta däcket åt mig :) ja vi hjälptes åt lite med skruvandet men ändå. Vilken kvinna! Hon hade nog inte tänkt samma första tanke som jag gjorde, om det hade hänt henne.
Nu fick jag ju dåna hem och byta till ett dubbdäck eftersom reservhjulet var ett sommardäck men sen kunde jag dra till skolan igen.
Men mina första tankar där känns helt otroliga...vad är det som händer...?
Har jag blivit helt handlingsförlamad eller...?
Otroligt störande...
2 kommentarer:
Hahaha! Lyckligt slut på en störig historia iaf :D
Du är inte ensam, känner verkligen igen det där om att bli handlingsförlamad bara för att man har en man vid sin sida. Men jag brukar intala mig själv att det inte alls har att göra med att jag blivit hjälplös...jag brukar tänka att "Äsch, det kan fan han göra...jag gör ändå allt annat!" Det känns lite manlig att tänka så tycker jag, och så skulle fasiken aldrig en hjälplös kvinna tänka. Banne mig!
Peace out!
Man blir inte bortskämd, man blir bekväm och lat ;) eller så kanske det kallas smart....(eller snäll så att karlarna får kännas sig extra manliga och oumbärliga)
Skicka en kommentar